ParasitologiStudieområde, definition och klassificering

nov 7, 2021
admin

Definition: Vad är parasitologi?

Parasitologi är generellt sett den gren av mikrobiologin som ägnar sig åt studiet av parasiter. I samband med detta fokuserar den på olika egenskaper hos parasiten (morfologi, livscykel, ekologi, taxonomi osv.), den typ av värd som de infekterar/påverkar och förhållandet mellan de två.

I parasitologin har parasiter traditionellt begränsats till tre huvudgrupper som omfattar protozoer, helminter och leddjur. De beskrivs dock också utifrån var de befinner sig på värden: Ektoparasiter (de som lever på värden- hud etc.) och endoparasiter (de som lever inuti värdkroppen).

Som en subdisciplin som studerar en mängd olika organismer och förhållandet till deras värdar omfattar parasitologi också vissa delar av områden som entomologi, helminthologi och epidemiologi bland annat.

* För det mesta är parasiter (levande organismer) permanent förknippade med sina respektive värdar (eller behöver en värd i ett visst skede av sitt liv). Av denna anledning betraktas sådana organismer som tsetseflugor som kortvarigt livnär sig på givna djur inte nödvändigtvis som parasiter inom medicinsk parasitologi.

Exempel på parasiter är:

  • T. gondii
  • P. carinii
  • P. falciparum
  • Leishmania
  • Acanthamoeba
  • Trichomonas

Parasitologisk klassificering

Parasiter av medicinsk betydelse delas in i två huvudkategorier som innefattar encelliga parasiter (protozoer) och flercelliga metazoer (helminter och leddjur).

Protozoer (encelliga parasiter)

Protozoaparasiter omfattar bl.a. malariaparasiter (Plasmodium-arter), ciliater (t.ex. B. coli) och flagellater (t.ex. Leishmania) och amöba (t.ex. E. histolytica). Dessa är encelliga organismer som i allmänhet lever inuti värdens kropp.

För att ta ett exempel: medan E. histolytica kan hittas i tarmen, invaderar malariaparasiter som P. falciparum röda blodkroppar inuti kroppen.

Inom kroppen baseras klassificeringen av protozoparasiter på förflyttningssättet:

  • Mastigophora – Använder flageller för att förflytta sig
  • Sporozoa – Är icke-motila i kroppen
  • Sarcodina – Använder amoeboid rörelse
  • Ciliophora – Använder amoeboid rörelse
  • Ciliophora – Använder flageller för att förflytta sig. Använder cilier för att röra sig

När de får näring från värden (beroende på var de befinner sig) kan parasiterna föröka sig och öka i antal. Detta säkerställer deras överlevnad eftersom de kan överföras från en värd till en annan.

Under ogynnsamma förhållanden kan de också omvandlas från det aktiva trophozoitstadiet till inaktiva cystor som överlever ogynnsamma förhållanden.

Helminter

I motsats till protozoer är helminter flercelliga parasiter som tenderar att vara bilateralt symmetriska. De omfattar medlemmar av cestoder (t.ex. bandmask), trematoder (t.ex. fläckar) och nematoder som rundmaskar.

Likt protozoer är helminter dock endoparasiter som i allmänhet återfinns i mag-tarmkanalen. Med hjälp av sugkoppar eller krokar (som finns hos cestoder och trematoder) kan dessa organismer förbli fästa vid väggarna i mag-tarmkanalen och fortsätta att absorbera näringsämnen. Detta berövar inte bara värden tillräckligt med näringsämnen, utan tenderar också att orsaka skador på mag-tarmväggarna.

Varemot protozo-parasiter som tenderar att föröka sig i värden, växer och mognar helminter mestadels. Avkomman töms sedan från värden och kan genomgå flera livsstadier innan den infekterar en ny värd.

En del ägg kan till exempel utvecklas till larvstadiet i djurvärdar innan de intas i sitt larvstadium i en mänsklig värd.

I mänskliga värdar kan larv- och vuxenformer av dessa parasiter orsaka:

  • Obstruktion
  • Inflammation
  • Anemi
  • Lesioner i mag-tarmkanalen
  • Ödem till följd av vätskeansamling. Detta är ofta relaterat till obstruktion

Leddjur

Som helminter, är leddjur flercelliga organismer som är bilateralt symmetriska. Till skillnad från helminths har dock lediga bilagor som används för rörelse och fastsättning samt ett hårt exoskelett som skyddar parasiternas inre organ.

För leddjur är detta viktiga egenskaper som gör det möjligt för dessa parasiter att överleva som ektoparasiter. Till skillnad från både protozoaparasiter och helminter är leddjur ektoparasiter, vilket innebär att de sitter fast på värdens hud.

Exempel på leddjur är löss, loppor och fästingar. Här påverkar leddjur värden genom att suga deras blod samt genom att fungera som sändare/vektorer. Till exempel överför löss Rickettsia-bakterier som orsakar trenchfeber hos människor.

* Sådana djur som myggor (honan av Anopheles-myggan) som är beroende av människoblod som näringskälla ingår inte nödvändigtvis i denna grupp med tanke på att de livnär sig på värddjuret momentant.

Förutom klassificering utifrån var parasiten befinner sig (ekto- och endoparasiter) har de olika typerna av parasiter inom parasitologin även klassificerats utifrån andra relationer mellan parasiten och värden.

– Obligatorisk parasit – Obligatoriska parasiter är helt beroende av värden under ett visst skede av sin livscykel eller under hela sin livstid. Plasmodiumarter är goda exempel på obligata parasiter. När de väl kommer in i kroppen, genom ett myggbett, invaderar de röda blodkroppar där de får näring. Här är Plasmodium-arter helt beroende av värden för sin överlevnad.

– Facultativ parasit – Till skillnad från obligatoriska parasiter är fakultativa parasiter inte helt beroende av värden för sin överlevnad. Som sådana kan de uppvisa parasitära och icke-parasitära egenskaper genom att anpassa sig till olika förhållanden. Ett bra exempel på fakultativa parasiter är Naegleria fowleri.

I sötvatten är sådana organismer som bakterier goda födokällor. Men när de väl kommer in i kroppen orsakar de hjärninfektioner (amöbisk meningoencefalit) som kan leda till döden inom fem dagar.

– Oavsiktliga parasiter – Oavsiktliga parasiter, även kallade tillfälliga parasiter, är sådana som angriper eller etablerar sig hos ovanliga värddjur (värddjur som de normalt inte parasiterar). Här kallas värden för onaturliga värdar. I detta fall infekterar parasiten värden och kan överleva och fortsätta växa som den skulle ha gjort i den naturliga värden.

Råttbandmask (Hymenolepis diminuta) är ett bra exempel på oavsiktliga parasiter. Även om de måste drabba råttor har dessa parasiter visat sig kunna drabba människor.

– Erratiska parasiter – Erratiska parasiter är parasiter som invaderar kroppsorgan som de normalt inte invaderar. E. histolytica är ett bra exempel på erratiska parasiter.

Typiskt hittas denna anaeroba parasit i mag-tarmkanalen där de orsakar amöbiasis (blodig diarré). Parasiten har dock visat sig vandra och invadera organ som lever och lungor hos människor.

Se även andra ämnesområden:

Mikrobiologi

Bakteriologi

Mykologi

Protozoologi

Phykologi

Virologi

Nematologi

Immunologi

Retur till Parasiter i mikroskopet

Retur från Parasitologi till MicroscopeMaster hemsida

rapportera denna annons

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.